För att behandla OSA används positivt luftvägstryck, CPAP, orala apparater, OA, och i vissa fall kirurgi. Dessa metoder kan också minska snarkning, men de är ofta kostsamma och följsamheten kan vara låg.

Snarkning orsakar vibrationer i de övre luftvägarna, och det kan påverka både motoriska och sensoriska funktioner. Exakt hur försämringen ser ut är inte helt klarlagt men det finns ett samband mellan graden av snarkning och förändrad funktion i luftvägarna. Detta beror troligen på negativa effekter av de vibrationer och den sträckning av nerver och muskler som uppstår vid snarkning. Det är oklart om skadorna går att reparera med behandling eller träning.

Forskning och ny behandling
Tidigare forskning har visat att träning av musklerna i de övre luftvägarna kan minska snarkning och apné-hyponea index (AHI) som är en beräkning av antalet andningsuppehåll (med minst 10 sekunders varaktighet) per timme.

Munskärmsträning, som stärker mun- och svalgmuskler, har också visat sig förbättra sväljfunktionen hos personer med sväljningsbesvär, exempelvis efter stroke. Men det krävs fler studier för att kunna ge tydligare svar om denna träningsform och dess effekt.

Studieöversikt
I ett EU-finansierat forskningsprojekt, Innosleep, har en forskargrupp från Sverige och Danmark startat en ny forskningsstudie som ska besvara flera frågor vad gäller denna typ av träning. Studien syftar till att bedöma effekten av tre olika träningsmetoder för att minska AHI hos vuxna med mild till måttlig sömnapné, och att undersöka om dessa metoder kan minska mängd och intensitet av snarkning, sömnighet och förbättra livskvaliteten.

Totalt 141 vuxna försökspersoner kommer att ingå i studien och slumpas till olika behandlingsgrupper eller till en kontrollgrupp. I Sverige undersöks hur effekten av munskärmsträning kan påverka graden av snarkning och sömnapné. I Danmark undersöker forskarna effekten av gruppträning samt användande av elektrisk apparatur för stimulering av tungmuskeln. Studien utgår från Umeå, Lund samt Köge i Danmark.

I båda länderna slumpas även deltagare till kontrollgrupp som inte tränar, för att på så sätt kunna utvärdera och utesluta placebo som orsak till träningseffekten.

Förväntade resultat och betydelse
Om resultaten visar att en eller flera av träningsmetoderna är effektiva vid behandling av snarkning och sömnapné, kan de bli viktiga verktyg för att hantera/lindra dessa vanliga tillstånd. Det kan i sin tur minska de negativa hälsoeffekterna som följer med sömnapné och snarkning, som högt blodtryck och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Hur fungerar myofunktionell träning?
I myofunktionell träning används specifika övningar för att återställa optimal rörelse och funktion i muskler, nerver och hjärna. Övningarna syftar till att förbättra:
• Tungans position
• Läpparnas försegling
• Muskelstyrkan i de övre luftvägarna, vilket kan hjälpa till att hålla luftvägarna öppna under sömnen

Exempel på övningari tidigare studier
Några vanliga övningar som används i myofunktionell träning:

  • Tungtryck: Tryck tungspetsen mot gommen och skjut tungan bakåt 20 gånger.
  • Tungpress: Sug upp tungan mot gommen och pressa hela tungan mot gommen 20 gånger.
  • Tandtryck: Pressa tungans baksida mot gommen medan tungspetsen håller kontakt med de nedre framtänderna 20 gånger
  • Uvula-lyft: Höj mjuka gommen och gomspenen/uvula medan du säger vokalen “A” 20 gånger.
  • Blåsa upp ballong: Blås upp en ballong genom att ta fem stora andetag genom näsan och sedan blåsa ut i ballongen så mycket du kan.

Fördelar och effektivitet
En forskarstudie från 2015 visade att myofunktionell träning kan minska symtomen på obstruktiv sömnapné med cirka 50 procent hos vuxna och 62 procent hos barn. Dessutom kan träningen förbättra livskvaliteten genom att minska sömnighet dagtid och förbättra andningen under sömnen. Senare studier har emellertid haft svårare att hitta dessa positiva samband.

Myofunktionell träning är generellt sett säker, har få rapporterade risker och är relativt billig. Men som med all fysisk aktivitet finns det vissa saker att vara medveten om:

  1. Överansträngning: Precis som med annan träning kan överdriven eller felaktigt utförda övningar leda till muskeltrötthet eller obehag. Det är viktigt att följa instruktioner noggrant och inte överdriva träningen.
  2.  Felaktig teknik: Om övningarna inte utförs korrekt kan det leda till ineffektiv träning eller till och med smärta.
  3.  Individuella variationer: Alla reagerar olika på träning. Vissa personer kan uppleva snabbare förbättringar medan andra kan behöva mer tid. Det är viktigt att ha realistiska förväntningar och vara tålmodig.
  4. Underliggande hälsotillstånd: Personer med vissa medicinska tillstånd bör konsultera en läkare innan de påbörjar myofunktionell träning. Detta rör tillstånd som påverkar muskler och nerver i ansiktet och halsen.

Sammanfattningsvis: Denna studie syftar till att undersöka om myofunktionell träning kan vara ett sätt att minska snarkning och sömnapné, och i vissa utvalda fall alternativ till andra behandlingar som CPAP , OA eller kirurgi.